Nya vapen mot seglivade bakterier
(VLL/Vimeo)

Maria Fällman, professor i medicinsk mikrobiologi berättar. Det hot som finns i resistens mot antibiotika är utgångspunkt för hennes framställning. Varför överlever bakterier också avancerad antibiotikabehandling? Nu hoppas forskarna att självlysande proteiner ska ge ny förståelse för mekanismerna bakom.

För att möta hotet från antibiotikaresistens behövs djupare kunskap om de molekylära mekanismer som är avgörande för bakteriers förmåga att orsaka långvariga, så kallade persistenta infektioner. Maria Fällman leder ett projekt som studerar två tarmbakterier i kroppsliknande miljö.

I hennes olika projekt utvecklas innovativa experimentmodeller som liknar faktiska förhållanden i den mänskliga kroppen. Tillsammans med sekvensering och mikroskopi används modellbakterierna Salmonella enterica serovar Typhimurium och Yersinia pseudotuberculosis för att utforska och identifiera viktiga mekanismer och molekyler

Bakterier beter sig väldigt olika i en infektionssituation i kroppsvävnad, som har en låg syrenivå och ett aktivt immunförsvar, jämfört med när de lever i ett provrör. Med hjälp av kraftfull bioteknologi, så kallad sekvensering av bakteriers DNA och RNA, kan forskarna studera bakterierna under infektionslika förhållanden för att identifiera gener som slås på och av under olika faser av en infektion. De kan även få information om vilka faser som är kritiska för att bakterier ska kunna etablera en långvarig infektion.

(ca 37 min)

(Lärande luncher – seminarier på Frälsningsarmén vid Sagateatern i Umeå)